Osteoporos
En systemisk skelettsjukdom
Osteoporos, eller benskörhet som det också kallas, är en av de vanligaste skelettsjukdomarna. Sjukdomen karaktäriseras av benvävnad med reducerad hållfasthet på grund av försämrad mikrostruktur och låg benvävnadsmassa. Detta leder till ökad risk för en fragilitetsfraktur, vilket är en fraktur i kota, höft, bäcken, axel, överarm eller underarm som inträffar vid orimligt låg belastning.
försämrad mikrostruktur
låg benvävnadsmassa
Testa reglaget ovan för att se skillnaden mellan ett normalt och osteoporotiskt ben.
Så utvecklas benskörhet
Osteopeni (minskad benmassa) och osteoporos utvecklas när benresorption under längre tid överstiger nybildning. Kan även uppstå som följd till sjukdom och läkemedelsbehandling (sekundär osteoporos).
Skelettet remodelleras ständigt
Resorberas av osteoklaster
Byggs upp av osteoblaster
Förändringar i ben- och muskelmassa
Både män och kvinnor tappar ben- och muskelmassa med åldern. Bentätheten är som högst i tjugoårsåldern och minskar sedan stadigt. Förändringar i hormonnivåer under klimakteriet gör att kvinnor upplever en kraftigare minskning under en kortare tid kring femtioårsåldern, medan minskningen för män är mer stadig under hela åldrandet. Diagrammet visar hur skelettets mineraltäthet förändras över tid för kvinnor och män.
Myten
Benskörhet drabbar bara kvinnor
Sanningen
30 procent av alla osteoporosrelaterade frakturer drabbar män, och mortaliteten efter en höftfraktur är högre hos män än hos kvinnor¹
OSTEOPOROS
RISK OCH KONSEKVENSER
1. Seeman E. Invited Review: Pathogenesis of osteoporosis. J Appl Physiol. 2003;95(5):2142–2151. 2. Hopkin RB, Pullenayegum P, Goeree R et al. Estimation of the lifetime risk of hip fracture for women and men in Canada. Osteoporos Int.
Visa mer
2012;23(3):921–927. 3. Jackson SA, Tenenhouse A, Robertson L et al. Vertebral Fracture Definition from Population-Based Data: Preliminary Results from the Canadian Multicenter Osteoporosis Study (CaMos). Osteoporos Int. 2000;11:680–687. 4. Papaioannou A, Kennedy CC, Ioannidis G et al. The osteoporosis care gap in men with fragility fractures: the Canadian Multicentre Osteoporosis Study. Osteopros Int. 2008;19(4):581–587.
Hög livstidsrisk
för fraktur 1
Cirka 120 000 benskörhetsfrakturer inträffade i Sverige under 2017. Av dessa var 19 000 höftfrakturer¹
Kostnaderna kopplade till totala antalet benskörhetsfrakturer uppgick till sammanlagt cirka
2,0 miljarder euro¹
1. EU6 Report: Broken bones, broken lives: A roadmap to solve the fragility fracture crisis in Sweden, IOF, 2018.
Frakturrisken
ökar med åldern
De flesta frakturer drabbar individer över 65 år. Den ålders- och könsspecifika frakturincidensen är bimodal, med hög frakturfrekvens i barndomen och tonåren, låg i medelåldern och därefter stigande från 45-års ålder hos kvinnor och från 55-års ålder hos män. Incidensen av olika frakturtyper varierar. ¹ ²
Visa mer
Curr Opin Rheumatol. 2005;17(4):456-61.2) Sanders KM, Seeman E, Ugoni AM, Pasco JA, Martin TJ, Skoric B, et al. Age- and gender-specific rate of fractures in Australia: a population-based study. Osteoporos Int. 1999; 10(3):240-7.
Dual
Xray
Absorptiometry
Mätning med central DXA utförs i ländrygg och i höft. Resultatet ger ett utgångsvärde för ställningstagande till behandlingsval samt för uppföljning av behandlingseffekt. Oväntat låg benmassa indikerar även behov av en eventuell utredning avseende sekundär osteoporos.
(avståndet från ett medelvärde anges i standarddeviationer och benämns T-score)
Bentäthet ska mätas i både ländrygg och bilaterala höfter. Lägsta värdet är diagnosgrundande¹
Bentäthet uppskattas via genomlysning av röntgenstrålar med två olika våglängder
DXA kan inte bedöma skillnader i mikrostruktur eller andra benkvalitetsparametrar
1. Enligt senaste rekommendationen från International Society for Clinical Densitometry (ISCD, 2015).
OsteopOros
enligt WHO:s definition
I samband med ett konsensusmöte under tidigt 90-tal definierade World Health Organization (WHO) osteoporos som:
“a systemic skeletal disorder characterised by a low bone mass and by microarchitectural deterioration of bone tissue, with a subsequent increase in bone fragility and susceptibility to fracture”.
Gränsvärdena för diagnos är satta enligt diagrammet nedan.
Ett webbaserat beräkningsverktyg
för att bedöma en persons risk i procent för att få en osteoporosrelaterad fraktur inom tio år. FRAX kan användas hos män och kvinnor 40-90 år gamla.
FRAX tar hänsyn till elva riskfaktorer
Förutom ålder, kön, arv och tidigare skelettrelaterade händelser använder FRAX också andra kända riskfaktorer som tobaksanvändning, alkoholkonsumtion och kortisonanvändning.
FRAX Ger två resultat
1
Risken att få någon osteoporosrelaterad fraktur
2
Risken att specifikt få en höftfraktur
Begränsningar med frax
Tar inte hänsyn till
kortisondos eller behandlingstid med kortison
Tar inte hänsyn till
svårighetsgrad av olika sjukdomar eller kopplade behandlingar som kan påverka skelettet
Inkluderar inte
pågående eller tidigare medicinering för osteoporos
Inkluderar inte
fallbenägenhet
FRAX tar heller inte hänsyn till frakturtyp (t.ex. tidigare kotfraktur medför ökad risk jämfört med andra frakturer), antal tidigare frakturer (fler frakturer ökar risken mer än en fraktur), tid sedan fraktur (frakturrisken är högst nära inpå frakturen och avtar med tiden), bentäthetsvärde i ländrygg, fallrisk , dosen av kortison, antal cigaretter eller mängden alkohol per dag.
Ålder
har stor påverkan på den absoluta risken
Här ovan har vi två exempel där en man med sekundär osteoporos och fraktur får olika resultat utifrån ålder.
Testa själv att byta ålder
60 år
80 år
Riskvärdering med FRAX – några exempel
Exemplen i tabellen visar att ålder, fraktur och kortison tillhör de starkaste riskfaktorerna medan rökning spelar mindre roll.
Astellas VIEW – en virtuell patient
Astellas virtuella patientverktyg VIEW låter användaren utforska olika riskfaktorer för osteoporos specifikt för prostatacancerpatienter.
Password: VIEWBONE2021
Dölj
SUMMERING
DETTA HAR DU LÄRT DIG